FÖRLORAD I KÄRLEKEN: Hur en kvinna förlorade sig själv – och hur hon planerar att hitta tillbaka

Jag har alltid varit den som trivts bäst i mitt eget sällskap. Åratal av soloresor, ingen sociala medier på evigheter, och bara en handfull nära vänner – det var mitt liv, min trygghet. Men sedan 2023 har något förändrats. Min mentala hälsa tog stryk, och jag började förlita mig på mina pojkvänner för att känna mig trygg.

Min senaste relation var toxisk, vilket bara förvärrade mitt beroende och trauma. Nu är jag med en fantastisk person, men jag har någonstans tappat bort mig själv. Jag söker ständigt bekräftelse och trygghet från honom, och mina tankar kretsar nästan uteslutande kring hans liv.

Read nextChockerande Upptäckt: Min Sommarflört Hade en Flickvän i Två År – Och Jag Fick Veta Det Klockan 01:00!

Jag sörjer den personen jag var. Den som njöt av sitt eget sällskap, den som inte brydde sig om vad andra gjorde. Nu sitter jag ensam, isolerad i ett rum, studerar inför en viktig tenta nästa år och kämpar med disciplinen. Jag jämför mitt ”ensamma” liv med hans ”livliga” – han läser sin master, bor med vänner, har klasser och aktiviteter. Jag vill inte ha hans liv, men jag vill inte må dåligt över mitt eget.

Frågan är hur jag ska hitta tillbaka till mig själv, till den person jag en gång var?

Denna berättelse har väckt starka reaktioner. Många menar att nyckeln ligger i att återupptäcka sin inre värld. En kommentator jämförde varje person med en trädgård där man själv väljer vilka blommor, det vill säga dygder, man planterar. "Det är uppenbart att de flesta människor inte kommer att kunna ansluta sig till mig; det är bara så det är. Det som spelar roll är att fokusera på sig själv," sa en person och betonade vikten av inre arbete framför yttre bekräftelse.

En annan person menade att tron på att en partner kan leverera mental hälsa är en farlig illusion. "Om din partner kunde lugna dig, skulle det ha hänt en eller några gånger och det skulle vara slutet på det. Om han måste göra det om och om igen, då blir du inte lugnad alls," påpekade den. De argumenterade att detta är en form av beroende som måste adresseras inifrån.

Your brand, right here.Reach story-obsessed listeners in 45+ languages → advertise on Avonetics

Å andra sidan fanns det de som betonade de yttre omständigheterna. En person föreslog att den intensiva studietiden och isoleringen kan vara en stor del av förklaringen till den nuvarande känslan. "Detta är en liten fas i ditt liv," skrev de, och föreslog att bygga upp nya relationer i studiesammanhang eller som en form av "co-working" kunde vara en lösning.

Andra ifrågasatte om den ursprungliga "tillfredsställelsen i ensamhet" verkligen var så genuin. "Jag tror att du kanske lurar dig själv här. Om du verkligen var nöjd i ensamhet, varför har du haft pojkvänner?" frågade en person. De menade att ensamhet ibland kan vara ett sätt att undvika de utmaningar som relationer för med sig, och att situationen kan vara en möjlighet att lära sig att behålla sig själv i en relation.

Debatten handlar om att hitta balansen mellan självständighet och anslutning, mellan att odla sin inre trädgård och att navigera i den yttre världen. Är den nuvarande situationen ett symptom på en djupare förlust av själv, eller en tillfällig fas orsakad av yttre press? Våra programledare dyker in i detta komplexa dilemma för att utforska hur man återfår sin inre kompass.

Lyssna på Existens där våra programledare gräver djupare i denna berättelse och debatterar de olika synvinklarna.